The purpose of this study is to use a qualitative method to investigate the Swedish curriculums of 1919, 1962 and 2011 in search of attitudes and different usages of the popular culture of the time. To reach these conclusions Antonio Gramsci?s theories about cultural hegemony have been applied to prove how the superior classes, in this study these classes are represented by the Swedish school as an institution, use popular culture to maintain sovereignty of the lower classes. Ergo the problem highlighted in this study is whether the cultural class society exists in a fixed state since the 1919?s with the school as the institution to implement the tradition of cultural hegemony.

Kortfattat handlar arbetet om förÀldrars medverkan i styrdokumenten under 1900-talet iSverige. Studien Àr gjord enbart med hjÀlp av litteratur, och dÄ frÀmst de styrdokument som varit gÀllande under 1900-talet, det vill sÀga Undervisningsplan för rikets folkskolor 1919, Undervisningsplan för rikets folkskolor 1955, LÀroplan för grundskolan Lgr62, LÀroplan för grundskolan Lgr69, LÀroplan för grundskolan Lgr80 samt LÀroplan för det obligatoriska skolvÀsendet, förskoleklassen och fritidshemmet Lpo94. Ur dessa styrdokument har citat hÀmtats för att pÄvisa förÀldrarnas och skolansansvar gÀllande barnens fostran samt kontakt mellan hem och skola.FörÀldrarna betraktades som nÀst intill okunniga i början av 1900-talet. Det förÀndrades över tid och förÀldrarna anses nu vara högst delaktiga i ansvaret om deras barn. Samarbetet mellan hem och skola har ocksÄ vÀxt över tid och blivit ett stort ansvar förbÄda parter.

The purpose of this essay is to examine and compare narrations by five witnesses, who has written about atrocities against Christians from 1915 to 1919 in what is today south-eastern Turkey, but what was then the Ottoman Empire. I have focused on how the roles of perpetrators, victims, spectators and protectors are featured in the witness narrations. Four questions were posed in the study: Who are portrayed as perpetrators, victims, bystanders and protectors in the various witness narrations? How are these roles expressed in the witness narrations? What differences can be found among the five selected witness narrations from Mardin and Urfa, 1915-1919? What are the explanations of the differences in the witness narrations? The method I have used has been an analysis in which I compare how the different narrations capture the events of 1915-1919. I have used three factors to look at the explanations why there may be differences in the witness narrations.

Syftet med mitt examensarbete Àr att utforska skolans identitet och kunskap genom att undersöka kunskapssynen hos progressivism respektive reformationskristendom. Jag har valt att anvÀnda mig av en hermeneutisk undersökningsmetod för mitt arbete för att kunna ge en helhetsbild av och förstÄelse för de tvÄ olika grundperspektiven. Eftersom hermeneutiken framhÀver betydelsen av förstÄelse och tolkning, anser jag att denna metod passar för min undersökning. Genom att lÀsa utvald litteratur och artiklar, Àmnar jag fördjupa min förstÄelse för synen pÄ kunskap och tolka och analysera dagens lÀrandesituationer med den vunna förstÄelsen. Jag har kommit fram till att en av de stora skillnaderna i frÄga om kunskapssynen mellan kristendom och progressivismen Àr att progressivismen fokuserar pÄ kunskapens funktion, det vill sÀga att kunskapen ses som instrument medan i kristendomen kunskap har ett egenvÀrde.

Syftet med detta arbete Àr att utforska hur Svenska Turistföreningen, i sina Ärsböcker mellan 1915-1919, förhÄller sig i sina utsagor om mÀnniskorna och landskapen till det regionala och det nationella. De frÄgestÀllningar som anvÀnts har varit: Vilka rumsligt anknutna utsagor finns om befolkningen i de olika landskapen och om landskapen som sÄdana? I vilken ut-strÀckning bÀr dessa utsagor en regional eller nationell prÀgel? SÀtts det regionala i kontrast till det nationella, eller ses det regionala som en del av det nationella? Hur talrika Àr dessa utsagor? Finns det en tendens att vissa landskapsskildringar innehÄller fler eller fÀrre av dessa utsagor? Finns det en förÀndring i dessa utsagor under den tid som undersökts? KÀllmaterialet har utgjorts av Svenska Turistföreningens Ärsskrifter mellan 1915-1919. Dessa behandlar Uppland, SmÄland, BohuslÀn, VÀstmanland samt SkÄne i den ordningen. För att uppnÄ syftet har en kvalitativ textanalys anvÀnts.

The subject of religion in Swedish schools is the single most talked about topic in the curriculum. One explanation could be that it is the oldest subject in Swedish schools and the topic has undergone the biggest change through time. This process of change has been anything but undebated. The subject of religion within schools has met debates through almost its entire history, partly from the state and from the church, but also from the teachers and the students. Debates concerning the existence of Christianity in Swedish schools as well as the Swedish traditions constantly reoccur in today?s government debates and various media but in different versions.

 Efter reformationen lÄg Luthers lilla katekes till grund för folkundervisningen. Under 1800-talet började dock kritik mot den ensidiga undervisningen dyka upp, bÄde av pedagogiska, men ocksÄ av ideologiska skÀl (Skolverket 2009). Detta hade en viss pÄverkan och i 1919 Ärs undervisningsplan sÄgs Luthers lilla katekes som en historisk handling som representerade den tiden, dÄ den utkom. Nu fick istÀllet Nya testamentets Bergspredikan en centralt viktig roll som utgÄngslÀge för att reflektera över vÀrdegrundsfrÄgor i undervisningen.1951, efter att religionsfrihetslagen införts, uppkom en del frÄgor angÄende vilken kristendomsundervisningens roll skulle vara. Grunden för religionsundervisningen under 1960-talet var att den skulle vara objektiv, saklig och allsidig.

The essay explores nationalism in the curriculum of the swedish school from 1878 to 1994. The text has been undertaken an analysis in three levels of discourse based on Norman Faircloughs critical language analysis. The first level is the text, the second is types of discourses and the third is order of discourse.The nationalism in the curriculum has been related to three nationalistic types of discourses, derived from earlier studies on Swedish nationalism. They are conservative nationalism, ?folkhemsnationalism? and contemporary nationalism.

The essay explores nationalism in the curriculum of the swedish school from 1878 to 1994. The text has been undertaken an analysis in three levels of discourse based on Norman Faircloughs critical language analysis. The first level is the text, the second is types of discourses and the third is order of discourse.The nationalism in the curriculum has been related to three nationalistic types of discourses, derived from earlier studies on Swedish nationalism. They are conservative nationalism, ?folkhemsnationalism? and contemporary nationalism.

The purpose of this essay was to analyze the collapse of democracy in the Weimar Republic. This was done by analyzing some of the most turbulent crises in its history like the communists attempt to take power in 1919, the kapp-putsch of 1920, hyperinflation 1923 and the economic depression 1929-1933. The method that I used in this essay is called methodological individualism. It was an analytical framework which helped to understand the citizens view on democracy and legitimacy. The theoretical framework was based on Juan J.Linz and Seymour Martin Lipsets ideas on legitimacy and efficacy.

Denna uppsats har till syfte att fÄ en överblick av hÀlsolÀget inom NÄs provinsiallÀkaredistrikt under hösten 1918 och vÄren 1919, dÄ spanska sjukan grasserade. Uppsatsen undersöker vilken belastning spanska sjukan blev för epidemisjukvÄrden och hur kommunen sörjde för den under epidemin. Mortaliteten under spanska sjukan visade ett liknande mönster som i andra delar av vÀrlden dÀr ett stort antal unga mÀnniskor avled. I undersökningen belyses Àven könstillhörigheten samt yrkeskategorisering av de döda. Under epidemins inledning var mÀnnen i majoritet men senare under epidemin blir det flest kvinnor, som avled i sviterna av spanskan.

Ungdom, lĂ€rdom och mandom under 1800-talets andra hĂ€lft och lĂ„ngt in pĂ„ 1900-talet innebar att landets manliga skolelever, frĂ„n 1863, Ă„lades att i den ordinarie skolan delta, inte bara i gymnastik, utan ocksĂ„ i militĂ€ra vapenövningar. Drivkraften för detta var dels de nationalistiska strömningar som var starka under denna period, dels det manlighetsideal som dĂ„ ocksĂ„ rĂ„dde och som innebar att mannen beskyddar, kvinnor och barn blir beskyddade.Vapenövningar för skolungdom hade startat lĂ„ngt innan Ă„r 1863 i vissa skolor. Först ut i landet var Linköpings högra allmĂ€nna lĂ€roverk, dĂ€r redan Ă„r 1834 undervisades i ?krigskonstens första grunder?. Andra orter med skolor som tidigt började med vapenövningar var Göteborg, Karlstad, Uddevalla och Örebro.För att understöja de militĂ€ra vapenövningarna i Stockholms folkskolor bildades 1868 i Stockholm FBSV (Föreningen för befrĂ€mjandet av skolungdomens vapenövningar).

SÀkerhet Àr nÄgot som involverar alltmer i vÄr vardag eftersom den tekniska utvecklingen gÄr framÄt i rask takt. Portkoder, kameraövervakning och avancerade betalningssystem via internet tillhör vÄr vardag och behovet ökar hela tiden. I landets kommuner har en liknande utveckling skett och det Àr i samband med detta som sÀkerhetsskyddslagen (1996:627) infördes. Lagen reglerar att det ska finnas ett sÀkerhetsskydd i varje kommun och att en sÀkerhetsanalys skall utföras för att lyfta fram de delar som skall bedömas skyddsvÀrda för att pÄ sÄ sÀtt höja sÀkerhetsskyddet i kommunen om det Àr undermÄligt. I Bodens kommun finns ingen sÀkerhetsanalys utförd och dÀrför syftar denna rapport att ta fram en grund till sÀkerhetsanalysen, vilket sker bland annat genom att inventera de skyddsvÀrda resurserna.

The thesis treats how the German public libraries originated and how they were affected by the Nazi era. It deals with how the library system began to cover the whole nation, and describes the struggle between public libraries and commercial and religious ditto. It also treats the weedings out and what happened to the staff and the stocks between 1933 and 1945.Furthermore it gives a picture of what books one could find in a German public library,and how these volumes were catalogued and classified. Moreover it describes how thelibraries managed during the Second World War, and ends by giving some topics fordiscussion and asks questions that additional research might be able to answer..

För att den svenska vargstammens överlevnad skall kunna sÀkras sÄ mÄste 500 individer finnas inom rikets grÀnser. Vargen har gÄtt frÄn att ha varit nÀstintill utrotad till att den förekommer i allt större utstrÀckning. Detta har medfört att den illegala jakten efter varg har ökat. Jag kommer dÀrför att i detta arbete försöka förstÄ hur detta brott kan förebyggas genom att utgÄ frÄn rutinaktivitetsteorin och sedan beskriva de tre faktorerna i brottet (polis, varg och jÀgare). Detta leder slutligen ut i konkreta förslag pÄ hur brottet kan förebyggas..